Immanuel.se använder cookie för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor. Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Immanuel.se använder cookie för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt. Läs mer

Immanuel.se uses cookies to provide the best possible browsing experience. By using the website you approve the usage. Read more about cookies and how you de-activate them

Immanuel Church

Immanuelskyrkans blogg

Immanuelskyrkans blogg

Pastor i Immanuelskyrkan med ansvar för den svenska verksamheten och vice församlingsföreståndare

  • Hem
    Hem Här hittar du alla blogginlägg på sidan.
  • Kategorier
    Kategorier Visar en lista på kategorier från denna blogg.
  • Taggar
    Taggar Visar en lista på taggar från denna blogg.
  • Bloggare
    Bloggare Sök efter din favorit bloggare på sidan.
  • Logga in
    Login Login form

Vad ska vi med godheten till om vi aldrig gör motstånd?

Postad av den i Pastorsbloggen
  • Teckensnitts storlek: Större Mindre
  • Träffar: 150
  • Prenumerera på uppdateringar
  • Skriv ut

Läste i helgen Alexandra Pascalidous intervjuv i DN med Martin Karlsson från Värnamo. Killen som under lång tid gjort allt för att tysta Pascalidou. Martin Karlsson var nazist, medlem i Nordiska Motståndsrörelsen (NMR). Alexandra Pascalidou var en av dom som fanns på listan över dom som tog plats och som den här gruppen gärna skulle se död. 

Så berättar Martin Karlsson om sin "omvändelse", och hur han brutit med NMR och hur han själv nu får hot och människor som önskar livet ur honom.

Det som fick Alexandra Pascalidou att nu stämma möte med Martin Karlsson i en hotellobby i Värnamo var det mail som Karlsson skrivit där han ber om förlåtelse. "Färlåtelse för allt det hat jag riktat mot bland annat dig i många år". Läs intervjuvn här -https://www.dn.se/kultur-noje/alexandra-pascalidou-och-nazisten-som-hoppade-av/.

Det jag fäster mig vid i intervjuvn är när Martin Karlson berättar om hur det egentligen inte var nå´n som undrade vad han höll på med. Ingen i skolan gjorde nå´t åt att han bar ett hakors på bröstfickan. "Ingen - varken lärare, kuratorn, syon - sa någonting". Ingen tog tag i de rasistiska samtalen och gapandet  i korridorerna. "Ingen hade någonsin satt en gräns för mig eller försökt sätta stopp. Människor är så djävla rädda att säga att du gör fel som är nazist. Hade någon när jag var 16 år sagt att ´för helevete Martin`tror jag aldrig att jag hade radikaliserats". 

Hur blir det så här? För att vi inte bryr oss? Inte vågar? Varför väljer vi att inte säga nå´t? Har vi vant oss? Det är smärtsant att påminnas om det Martin Luther King säger att "den stora tragedin är inte de onda människornas brutalitet utan de goda människornas tystnad". Fundera ett tag över detta dramatiska! Hur probemet inte är brutaliteten i sig utan att det goda tiger still. Att mycket av det vi förfasar oss över skulle kunna ha varit på ett annat sätt om vi som menar att vi står för det goda hade skrikit till. Sagt nå´t! Ställt oss i vägen! Lagt oss på gatan? 

I går läste vi texter i kyrkan om hur Jesus ställer ljus och mörker mot varandra. Att bara den som väljer ljuset hittar rätt. Att den som håller sig i mörkret går fel. Det där vet vi ju. Men se´n? Min fråga i predikan var den om vad jag vill att mitt liv ska berätta? Jag upprepade säkert den frågan fem gånger på drygt tio minuter. Vad vil jag att mitt liv ska berätta? 

Så tänker jag att det bl.a handlar om att säga ifrån när jag är i sammanhang då samtalet spårar ur. Då det blir närmast rasistiskt. Då fördomarna kastas runt som vore de sanningar. Det är då vi måste säga att "Du har fel! Nu har du gått för långt!" Och så ta diskussionen om bl.a. den rasism som i en del sammanhang blivit närmast normaliserad. Då det bl.a. handlar om invandrare och invandringen som roten till allt ont. Då är läge att säga att nu är jag inte med längre. Vi kan aldrig underskatta vad det betyder att i alla dessa "små" vardagssammanhang säga ifrån,. Att säga nej! Underskatta heller inte vad det betyder att nå´n gång delta i protester och demonstrationer. Att söka oss samman med andra som vill det goda. Att förstå att min röst gör skillnad när det gäller att bjuda människors brutaliet motstånd. Vad ska vi annars med godheten till om vi aldrig ger röst åt det goda? Om vi aldrig säger nej eller hjälper en annan att säga nej? 

b2ap3_thumbnail_P1020675.JPG

blog comments powered by Disqus

Bloggare

Born and raised in the Netherlands. Great interest...
Pastor i Immanuelskyrkan med ansvar för den svensk...
Pastor och föreståndare i Immanuelskyrkan

Anmälan till musikskolan

Instrument(*)

Ange ett instrument

Elevens namn(*)
Invalid Input

Postadress(*)
Invalid Input

Postnummer(*)
Ogiltigt postnummer

Stad/Ort(*)
Invalid Input

Telefon(*)
Ogiltigt telefonnummer

Mobiltelefon
Ogiltigt mobiltelefonnnummer

E-post(*)
Ogiltig E-post adress

Födelsedatum(*)
Invalid Input

Ange ååååmmdd-xxxx

Målsman 1
Invalid Input

Telefon (Fast eller mobil)
Invalid Input

E-post
Ogiltig E-post adress

Målsman 2
Invalid Input

Telefon (Fast eller mobil)
Invalid Input

E-post
Ogiltig E-postadress

E-post för faktura(*)
Ogiltig E-postadress

Invalid Input

immanuelpasvenska

immanuelengelska

korean